Kennel: Convictions

Lydnaden är något vi båda gillar vädligt mycket. Vi har varit tävlingsklara sedan Alfons var 10 månader men det har inte blivit av att vi har tävlat. Han har vart osöker på sin platsliggning, och jag har inte vågat riskera att något skulle hända. Men nu till våren/sommaren 2010 ska vi ut på tävlingsplan och fixa hem ett första pris i Lydnad 1, för att sedan kunna sikta på att ta oss till Lydnads 2:an.

- Resultat -

- Resultat - (tabell)        - Filmer   Del 1       Del2

- Resultat -

Den 24/5 - 09 på Årjängs bhk genomgick Alfons mentalbeskrivning tillsammans med några av hans andra syskon. Det gick precis som jag väntat, men han visade sig vara strået vassare än vad jag trott, att bekydda mig från overaller och spöken, men kunna slöppa det lika snabbt. Ett fint samspel med testledaren och helt obrydd om skotten är jag en vädligt nöjd hundägare.

Vi har varit på sammanlagt 5 inofficiella utställningar. Mest för socialiserings skull men även för jag tycker det är roligt. Alfons tycker nog det är ok, han springer fint i ringen och står still vid uppställningen, men han klampar hellre runt i lydnaden, eller drag vagn med vikter om han får välja. Nu när Alfons är vuxen och har skjutit i höjden kommer vi nog inte att gå på någon officiell utställning utan nöjer mig med det vi gjort.

- Resultat -

Personspår har vi hållt på med sedan tidig ålder på Alfons. Han tycker det är kanonkul med spår och blir vädligt taggad, nästan för taggad. Vi har mest gjort det som hjärngympa och som en rolig grej men jag tror inte vi kommer att träna inför att tävla. Men att spåra med sin hund  tycker jag är ett givande nosarbete och det faller naturligt för hunden.

Vi har även provat viltspår och det gillar vi båda. Alfons nosar mer intensivt vid blodspår än person och lägger helt fokus på spåret, korsande katt, råddjur eller andra spår bryr han sig inte om. Klöven är väl si sådär, inte lika rolig som en kamptrasa i slutet av ett personspår. Funderar på att i framtiden kanske anmäla oss till en viltspårkurs och att ev prova att göra anlagsprovet.

Uppletande är en gren som passar Alfons perfekt. Han är vädligt självgående och ger sig aldrig försen han har hittat det han söker efter. Vi har letat kamptrasor, plånbäcker, vantar, plastburk och lite allt möjligt. Han förstår mycket väl att det är föremål som ska sökas upp. Förmodligen kommer det fortsätta ligga på träning/aktiveringsnivå för oss och se det mest som en roligt aktivitet för hjärna och kropp.